Mina många Iron Maiden spelningar

Som jag har skrivit om i ett tidigare inlägg så var min första konsert med Iron Maiden år 1992, när jag var 17 år gammal. Det var en augustikväll i Stockholm, i slutet på deras Fear of the Dark Tour. Jag kommer aldrig glömma den kvällen, och jag lyssnar ofta på liveskivan “A real live one” – där inspelningen av Afraid to Shoot Strangers faktiskt är från just den kvällen. Jag får gåshud varje gång jag lyssnar på den versionen – den kvällen var verkligen början på en livslång kärlek till Iron Maiden.

Redan året efter den första liveupplevelsen med Iron Maiden fick jag se dem igen – det var i göteborg år 1993. Sedan dess har jag nästan tappat räkningen på hur många gånger jag faktiskt har sett dem spela. Många tycker jag är galen som spenderar så mycket pengar på att se samma band om och om igen, och som reser landet runt för att inte missa en enda spelning på svensk mark. Jag har sett dem på stora arenor, och jag har sett dem spela på festivaler. Men för min del är det så otroligt värt det, varje gång jag går på en Iron Maiden spelning känner jag ett lyckorus jag inte får av något annat – och som jag kan leva på i flera månader. Det blir som ett leende som klistras fast i ansiktet, och som aldrig vill gå ur.

Nu är jag garanterat uppe i över 20 Iron Maiden spelningar, och jag njuter fortfarande lika mycket varje gång jag går på en ny. Min favoritspelning, så här långt, var den på Ullevi år 2011. Jag tycker bandet i sig håller hög kvalitet på alla sina spelningar – men den gången var allting perfekt. Allt från ljud till publik var så bra det bara kunde vara, och den varma sommarkvällen var verkligen grädden på moset. Att jag den gången dessutom hade med min pappa som sällskap gjorde det hela ännu bättre!

Bästa Iron Maiden


Sommarminnen

Sitter här i sommarvärmen och minns tillbaka till förra årets Iron Maiden spelning på Ullevi. Snart har det gått ett år sen konserten.

Minns hur tidningarna rapporterade om att bandet landat. Att Bruce Dickinson själv flög bandet till Landvetter och att de tog en tur på stan (såg aldrig någon av dem själv). Men framförallt minns jag spelningen! Vilken upplevelse, även om ljudet var lite sisådär.

Vi åkte ner några dagar före konserten för att ladda upp rejält. Det hann bli besök på både Liseberg, Casino Cosmopol och trevliga krogkvällar. Efter en av utekvällarna var vi så slut att vi blev kvar på hotellrummet i nästan ett helt dygn. Där åt vi hämtpizza och roade oss med nätbingo, något annat orkade vi inte.

Till min stora förvåning var det faktiskt lite kul att spela bingo på nätet. Hade aldrig testat det innan men av killarna föreslog det och vi andra nappade eftersom vi inte hade något bättre för oss. Hittade ett bra erbjudande på en sajt om online bingo. Tack vare erbjudandet fick jag lite gratispengar att spela med, så jag behövde inte ens sätta in pengar för att spela. Gratispengarna tog dock slut ganska snabbt. Vann inget, men det var i alla fall kul så länge det varade. Satte in lite pengar efter det, men fick bara bingo några enstaka gånger. Så det blev ingen lönsam kväll direkt. Å andra sidan var det en av de billigaste kvällarna på hela resan om man tänker på vad krognotorna och inträdena kostat de andra dagarna.

Vill du prova bingo på nätet så kan jag varmt rekommendera att du utnyttjar något typ av gratiserbjudande. Då behöver du inte riskera att förlora några pengar.

På konsertdagen var vi dock pigga och alerta allihopa. Vi skippade förfest och satsade på god middag och efterfest istället. Vi begav oss ganska tidigt till Ullevi för att vara på plats i god tid. När konserten väl började var vi en publik på runt 54 000 personer, precis som jag hade hoppats!

Som vanligt, och som väntat, var det förstås de gamla klassikerna som fick håren på armarna att resa sig. Visst, de nya låtarna är också bra. Men det händer något särskilt när man står där och hör låtar live som man har så många minnen till. Som man spelat så många gånger. Blood Brothers var en av de låtarna. Hallowed By the Name och Number of the Beast var två andra. De är dessutom två av mina absoluta favoritlåtar från Iron Maiden. Saknade Run to the Hills dock. Hade de spelat den hade konserten fått sex av fem möjliga stjärnor. Men det är såklart svårt att göra alla nöjda. Tycker de gjorde det riktigt bra. Även tidningarna gav dem bra betyg. En fyra i Aftonbladet och lika högt betyg från Expressen.

Kompisarna var också nöjda och efter konserten gick vi ut på stan och festade. Sen stannade vi ytterligare en dag i Göteborg innan vi åkte hem.

Nu sitter jag här och önskar att de kom till Sverige i sommar igen. Men i år är de upptagna i USA hela juni och juli. Sen är det tomt i turnékalendern.

Har inga konsertbesök inplanerade alls just nu. Hade varit kul att se Guns n Roses som kommer i slutet av juni. Men priserna är ju hiskeliga och det verkar bara finnas enstaka platser kvar.

Vi får väl se vad det blir. Alice Cooper kommer ju sen senare i sommar. Kanske får möjlighet att gå på den spelningen! Får kolla lite på hur det ser ut med biljetter och så.

Är du nyfiken på hur det såg ut på Ullevi förra året? Kolla youtube! Det gör jag och sitter och drömmer mig tillbaka.


Favoritlåtar

Min favoritlåt med Iron Maiden är Run to the Hills. Det kanske inte är den bästa av deras låtar, men min favorit tack vare alla minnen som väcks till liv när jag hör låten! Jag minns hur jag och pappa skrålade ”run to the hills, run for your life” i högan sky under bilfärder.

Låten är skriven av Steve Harris och kom ut 1982 på plattan Number of the beast, Iron Maidens tredje album som av många anses vara den bästa de gjort. Jag tror att denna skiva dessutom är deras mest sålda någonsin.
The number of the beast, titelspåret på skivan är nog en av deras bästa låtar någonsin. Även denna skriven av Steve Harris.

Hallowed by the name är en annan av mina favoritlåtar, ja, hela skivan Number of the beast är egentligen helt fantastisk!

På youtube har jag hittat instrumentala covers av Iron Maidens låtar som jag tycker är riktigt bra! 2 cellos gör celloversioner av massor av kända låtar, däribland The Trooper av Iron Maiden. De har också gjort Thunderstruck av AC/DC.

På youtube finns också coverversioner av Fear of the Dark. Det finns alla möjliga typer av arrangemang av låten, alltifrån ensam cello till akustisk gitarr och stråkensembler.

Det finns också pianoversioner av deras låtar ute på youtube. Så vill du höra deras musik i annan tappning rekommenderar jag ett besök på youtube! Men här kommer ett smakprov!

Vet du någon bra cover av Iron Maidens låtar så får du jättegärna tipsa. Jag är alltid nyfiken på hur deras musik låter med olika instrument och i olika tolkningar.

Youtube är överlag en guldgruva. Här kan man se klipp från liveframträdanden och mycket mer. Appropå live-event, om du vet vilken konsert som är Iron Maidens största sett till publikantalet så får du gärna tipsa om detta också! Har hört att de under Rock in Rio 2001 hade en enorm publik, men jag vet inte exakt hur många och om det är deras största konsert.


Soloartisten Bruce Dickinson

Här kommer ett gästinlägg från en kompis som tycker bättre om Bruce Dickinsons soloalbum utan Iron Maiden, jag tyckte det var intressant att höra varför han tycker bättre om soloplattorna så jag tänkte att ni läsare också kanske var intresserade. Det kanske finns fler av er som håller med?! Här kommer i alla fall min kompis inlägg:

Det jag gillar mest med Iron Maiden är ändå Bruce Dickinson och hans fantastiska röst. Ända sedan jag började lyssna på Iron Maiden så har jag alltid känt att Dickinsons röst borde få mer plats och att vissa låtar innehåller för mycket störande moment.

Istället började jag lyssna på Bruce Dickinsons sololåtar, och vilken uppenbarelse det var. Låtar som Tears of the Dragon och Man of Sorrows har ett mycket större djup än låtarna i Iron Maiden vilket jag uppskattar väldigt mycket samtidigt som Dickinson kan briljera med sin otroliga röst. På hans soloplattor så kan Bruce vara mer personlig än när han spelar i ett band och på något vis så passar hans röst väldigt bra i en låt med en mer intim text.

Skivan The Chemical Wedding är min absoluta favorit. Hela plattan är så bra komponerad och jag gillar verkligen alla låtar trots att de är väldigt olika. Låtarna är inspirerade av William Blakes skrifter från 1700-talet och flera låtar har samma namn som hans diktsamlingar. Det som jag gillar med denna plattan är givetvis att man får höra Bruce använda sin röst på många olika vis men också att vissa låtar har Iron Maiden-vibbar men känns mer streamlinade på något vis. Att flera låtar har bibliska och historiska referenser tilltalar mig också eftersom jag är mycket intresserad av historiska händelser.

Nedan har jag ett citat från låten ”Tears Of The Dragon” som är det sista spåret i skivan Balls To Picasso, som släpptes 1994. Jag tycker det är rader som de flesta kan relatera till. Saker man vill säga eller göra men som man inte finner kraft att göra.

For too long now
There were secrets in my mind
For too long now
There were things I should have said
In the darkness
I was stumbling for the door
To find a reason
To find the time, the place, the hour

Sångtext från Tears of Dragon, Bruce Dickinson.

Hela låten finns att lyssna på via youtube:


Bruce Dickinson

Om Bruce Dickinson som är sångare i bandetBruce Dickinson är förmodligen den mest kände bandmedlemmen i Iron Maiden och den person som många icke-fans förknippar med bandet.

Det är inte heller så konstigt, han har frontat bandet som sångare på majoriteten av bandets totalt 16 album. Han har också medverkat på flera av de liveplattor som givits ut med låtar från turnéerna.

Dickinsons första album med Iron Maiden var The Number of the Beast som gavs ut 1982. Plattan kan vara en av Iron Maidens mest sålda album och låten The Number of the Beast är en av deras allra bästa enligt mig och många andra fans.

Redan året därpå gav bandet ut ett nytt album och denna gång var Dickinson inte bara sångare utan också med som låtskrivare. Revelations blev hans första egenskrivna låt för Iron Maiden och han har fortsatt att bidra med låtar till bandets skivor sedan dess. Han skriver antingen själv eller tillsammans med andra bandmedlemmar som Harris och Smith.

Innan Dickinson gick med i Iron Maiden spelade han i banden Speed och Samson som han också gav ut skivor med. Efter att ha varit med i Iron Maiden i över 10 år bestämde han sig för att satsa på en solokarriär och hoppade av 1993. Redan innan han hoppade av hade han släppt en soloplatta: Tattooed Millionaire. Men efter avhoppet 1993 kom det ungefär ut en ny Bruce Dickinson skiva per år fram till 1999 då han återvände till Iron Maiden.

År 2000 var han återigen med och släppte en skiva med Iron Maiden: Brave New World.

Dickinson är född 1958 och till skillnad från många av de andra bandmedlemmarna som är födda i stadsdelar till London är Dickinson född i Nottinghamshire. Lite kuriosa om sångaren är att han jobbat som pilot på en Boeing 757 och varit en framgångsrik fäktare i Storbritannien där han en gång i tiden räknats till de 10 bästa fäktarna, inte illa!

Han har också visat sig vara en sann djurvän. När en skadad och sjuk sköldpadda hamnade fel på en strand i England samlades pengar in för att flytta den till Kanarieöarna, Dickinson bidrog genom att låna ut sitt flygplan mot en mindre kostnad i sammanhanget.

I ett tidigare inlägg har jag ju skrivit att man borde göra ett casinospel med Iron Maiden-tema och fokusera på maskoten Eddie. Men en slot med mångsysslaren Bruce Dickinson vore inte heller fel! En av de senaste spelautomaterna som kommit ut heter Jimi Hendrix och när man spelar så hörs hans musik i bakgrunden, du kan testa spelet gratis hos unibet.

Jag försöker hålla lite koll på vilka nya spel som kommer ut och jag blir alltid så glad varje gång en ny slot med musiktema kommer. Bra musik förhöjer verkligen spelupplevelsen och gör det extra spännande och skoj. Därför vore det så kul med en slot med Iron Maidens eller Bruce Dickinsons musik. Jag tror inte heller jag är ensam om att tycka så :) De har ju en del fans världen över, sen är väl som sagt frågan om bandet själva är roade av idén.

Om du också vill ha koll på vilka nya slotar som släpps så kan du besöka Casinosnack.com. Där brukar de rapportera om nya spel och olika typer av casinokampanjer som kan vara intressanta.

Jag tänkte återkomma till Bruce Dickinson i ett separat inlägg om hans solokarriär som hittills resulterat i nio plattor. Den senaste kom ut 2005 och vem vet vad sångaren planerar för framtiden. Inlägget kommer skrivas av en kompis som anser att Dickinson kommer mer till sin rätt på soloplattorna än i Iron Maiden.


Souvenirer

Iron Maiden har en fantastisk souvenirshop eller vad man nu ska kalla det. Här kan man köpa alltifrån de traditionella t-shirtarna med bandets namn på till smycken och julklappspapper!

Jag är själv mycket förtjust i Iron Maidens skivomslag och i deras maskod Eddie. I shoppen hittar man massor av teckningar av Eddie. Han finns på t-shirts, han finns att få som pin, som halsband på kläder och så vidare.

En av mina favorittröjor är en t-shirt med fyra olika porträtt av Eddie.

Iron Maiden har även sitt eget ölmärke: The Troopers och givetvis är Eddie med och pryder etiketten. De har även ett eget vin: Eddies Evil Brew som levereras i en trälåda.

Om du besöker shoppen, missa inte att spana in deras olika posters! Där finns en läcker affisch som är som ett collage med Eddie från de olika skivomslagen. Där kan man också köpa en poster med en av mina favoritteckningar: Fright 666.

Shoppen är perfekt för den som letar efter presenter till ett Iron Maiden fan (eller presenter till sig själv). Vad sägs om golfbollar med trummisen Nicko McBrains tryckta autograf och en bild av Trooper Eddie?

En av de coolaste prylarna i shoppen är julklappspapper med olika versioner av Eddie i julgranskulorna. Vilket paket det skulle bli!

Jag har också sett att det ska säljas hörlurar med Iron Maiden tema, de ska heta ED-PHON3S och finns att köpa på tillverkaren ONKYOs webbshop för £199. På ena hörluren finns en Eddiebild, på den andra Iron Maiden loggan. Färgen går i blått och svart och de är riktigt snygga tycker jag. Sen om priset motsvarar kvaliteten vet jag inte. För £199 borde man få mycket ljud för pengarna tycker jag!

Glöm inte heller att kika på deras kalender för 2016. Vad tycker du? Jag gillar omslaget och några av bilderna i almanackan, men långt ifrån alla faller mig i smaken tyvärr.

Vill du köpa någon mer udda och unik pryl med Iron Maiden-tema så är etsy.com ett bra ställe att leta på. Där finner du bland annat superhäftiga tygskor med handmålade motiv. Du får själv välja motiv och vilken typ av tygsko du vill ha. Du kan också köpa klockor gjorda av gamla vinylskivor, en lampa gjord av vattenledningar och en av Iron Maidens ölflaskor, handmålade glas utifrån beställning och så vidare!


Bandmedlemmarna – nuvarande!

Fakta om bandetJag måste ju presentera bandet i sin nuvarande konstellation! I dag består bandet av sex medlemmar varav en är sångare, en är trummis, en är basist och tre är gitarrister. Här kommer bandfakta om Iron Maiden som de ser ut i dag:

Steve Harris – den evige Steve Harris! Grundare, basist och låtskrivare. Har varit med i bandet sedan starten och är lite av bossen i bandet. Han är född 1956, samma år som Dave Murray. Mer om Harris kan du läsa i ett separat inlägg här.

Bruce Dickinson – har varit sångare i Iron Maiden längst tid av alla. Gick med i bandet 1981 och gick ur i slutet av 1993 för att sen gå med igen 1999. Under åren i Iron Maiden har han också varit med och bidragit till låtskrivandet.

Dave Murray – gitarrist i bandet, var med när bandet slog igenom men hade innan dess lämnat bandet en kort period efter en dispyt men kom snabbt tillbaka och har spelat med Iron Maiden sedan dess. Han har medverkat på samtliga skivor och har också varit med och skrivit låtar som Sanctuary och Charlotte the Harlot och The Man of Sorrows.

Murray spelar ofta på specialtillverkade gitarrer från Fender Stratocaster. Precis som Harris är han född 1956 i London.

Adrian Smith – också gitarrist i bandet och gillar att spela på Fender Stratocaster precis som Dave Murray. Har varit med i bandet i två omgångar, första gången under en tioårsperiod mellan 1980-1990 och andra gången han gick med var 1999 när Dickinson återvände till Iron Maiden och sedan dess har han stannat kvar. Smith har varit med och skrivit en del låtar till skivorna, bland annat har han och Dickinson själva skrivit en del låtar till plattorna, bland annat 2 minutes to Midnight. Han har även skrivit en del låtar själv och en del låtar tillsammans med Harris och tillsammans med andra i bandet.

På plattan Somewhere in time finns hela tre låtar som Smith skrivit själv: Wasted Years, Sea of Madness och Stranger in a Strange Land. Jag tror dessa låtar var de första som han skrivit helt själv som gavs ut på någon av Iron Maidens album.

Nicko McBrain – Iron Maidens trummis sedan 1983. Han är den äldste bandmedlemmen och föddes 1952 i Hackney i London.

Janick Gers – Trejde gitarristen i bandet. Gick med i Iron Maiden 1990 och ersatte Adrian Smith. Hans första skiva med Iron Maiden var No Prayer for the Dying. Gers har samarbetat med flera sångare under karriären, bland annat Bruce Dickinson och han har även varit med i olika band som exempelvis Gillian och Gogomagog. I Gogomagog har även de före detta Iron Maidenmedlemmarna Clive Burr och Paul Di Anno spelat.

Precis som sina bandkollegor är även Janick Gers förtjust i gitarrer av typen Fender Stratocaster


Maskoten Eddie

Alla Iron Maiden fans vet vem Eddie the Head, eller rätt och slätt Eddie är! Det är bandets maskot, en fiktiv skräckfigur som följt bandet sedan det startade 1975. Det är endast Eddie the Head och Steve Harris som varit konstanta ingredienser i Iron Maiden genom åren. Andra bandmedlemmar har kommit och gått, men maskoten har levt kvar, om än i olika skepnader.

Eddie har synts på alla skivomslag, funnits med på konserter och på deras PR-produkter. Han har ritats av olika konstnärer, Derek Riggs var den förste och den som ritat Eddie på flest skivomslag.

Eddie har till och med medverkat i en del konserter. Som en gigant bland musikerna har han vandrat runt på scen, spelat gitarr, dansat och sjungit. Han har varit utklädd till liemannen, fått hjärnan utsliten och grillats i elektriska stolen på scenen.

Maskoten har med andra ord blivit en stor del av bandets image och deras framträdanden. Eddie är omtyckt och han har till och med en egen fansite på Facebook!

I denna video kan du se ett sammandrag av hur Eddie sett ut under några av Iron Maidens konserter:

Jag vet inte riktigt vilka som spelat Eddie på scen, om du vet får du gärna berätta! Det sägs att bandets manager Rod Smallwood framträtt som Eddie på scen, men jag vet inte om det stämmer heller.

Ett av de skivomslag jag tycker minst om är Powerslave där Eddie är porträtterad som en farao. Dels tycker jag omslaget sticker ut för mycket i jämförelse med bandets andra skivomslag som sätter den rätta mörka känslan direkt. Det här omslaget är ljust och ger ett guldigt intryck, helt fel enligt mig. Dessutom tycker jag inte att Eddie kommer till sin rätt.

Men detta är bara min personliga åsikt. Många andra fans tycker att omslaget till Dance of Death är det sämsta. Jag är inte särskilt förtjust i det omslaget heller, men Eddie kommer mer till sin rätt här vilket lyfter omslaget förbi Powerslave enligt mig.

Som ni vet tycker jag ju det är lite kul med casinospel och på nätcasinon kan man hitta flera spelautomater med film eller musikteman. Bland annat finns en Guns n Roses slot. Jag tycker man borde göra en slot med Iron Maiden tema och då vore Eddie en perfekt karaktär att ha med i spelet! Kan i och för sig tänka mig att spelutvecklarna redan har tänkt idén själva och försökt få rättigheter till att göra ett sånt spel men inte lyckats. Jag vet inte hur Iron Maiden skulle se på en sådan förfrågan, men det är ju inte en självklarhet att man vill ställa upp på en sån sak.

Vill du veta mer om vilka andra typer av spelautomater det finns med specialteman från musikens eller filmens värld så kan du kika in här.


Första konserten

Min första konsertupplevelse med Iron Maiden var 1992 när de gjorde Fear of the Dark Tour. Jag var 17 år och jag och alla andra svenska Iron Maiden fans fick vänta hela sommaren på att de skulle turnera runt hela nordamerika innan de slutligen kom till Stockholm och globen en augustikväll.

Banduppställningen var densamma som den faktiskt är i dag minus Adrian Smith. Harris spelade bas, Dickinson var sångare, Dave Murray och Janick Gers spelade gitarr och Nicko McBrain skötte trummorna.

Som jag minns det spelades några av mina absoluta favoritlåtar under kvällen. The Trooper, Run to the hills och nya fear of the dark och from here to eternity. De spelade även The number of the beast, en av bandets bästa låtar någonsin.

Kvällen var magisk och nästan ett år senare kom en en liveskiva med låtar inspelade från deras turne. En av låtarna på plattan var från just denna magiska kväll på globen: Afraid to Shoot Strangers. Skivan hette A real live one och de andra låtarna på skivan var inspelade på andra konserter runt om i Europa.

Denna första konsert med Iron Maiden blev starten på en rad andra konsertbesök för att få se bandet live. En gång tog jag med pappa, han som en gång introducerat mig till heavy metal i allmänhet och Iron Maiden i synnerhet. Det var en fin upplevelse. Vi gav oss hän och roade oss ordentligt med flottig mat, konsertbesök och sen en sväng på casinot där vi roade oss med roulette, ni vet spelet med röda och svarta nummer som snurrar på ett hjul och där en kula landar på det vinnande numret.

I juni kommer de tillbaka till Sverige än en gång, då blir det med nya turnéen The Book of Souls World Tour. Den 17 juni är datumet som gäller och arenan blir Ullevi i Göteborg där jag sett dem spela en gång tidigare när de gjorde Eddie Rips Up World Tour. Ullevi är ju en gigantisk arena som klarar upp till 75 000 åskådare när det är konserter. Sådana siffror blir det kanske inte i sommar, men jag hoppas på en publik på 50-55 000 åtminstone! 2011 fyllde de arenan med över 56 000 människor, ett av publikrekorden på Ullevi. Allra flest publik har dock Håkan Hellström och Bruce Springsteen dragit. Springsteen var för övrigt nära att få hela arenan att kollapsa när han 1985 fick igång publiken så till den grad att arenakonstruktionen började röra på sig.

Förutom konserter är arenan historisk i sportsammanhang, bland annat har en semi i VM spelats på Ullevi som dock byggts om sedan invigningen 1958.

Det är imponerande stora turneringar Iron Maiden brukar ge sig ut på när de sätter igång. Och årets turnée blir inget undantag, närmare 70 spelningar tror jag är inplanerade mellan februari och augusti.

Jag tror definitivt att jag kommer köpa en biljett till junikonserten. De kostar mellan 485 kronor och 840 kronor. Kanske ska jag göra en repris från när jag och pappa var på konserten och gå på casinot efteråt! Då skulle jag vilja spela lite black jack som jag ska lära mig här. Får se om jag får med mig nån kompis som är sugen på en helkväll med hårdrock och casino. Kan bli lite intensivt, men man lever ju bara en gång!


Steve Harris

Steve Harris, eller the mastermind som jag kallar denna man, är hjärnan bakom Iron Maiden. Han ägnade många år åt att forma sitt band och provade många olika bandkonstellationer innan Iron Maiden slutligen slog igenom på 80-talet. Ruljansen på bandmedlemmar fortsatte dock även efter genombrottet, om än i mindre takt, och Harris har fått rekrytera nya medlemmar med jämna mellanrum.

Steve Harris har skrivit merparten av alla Iron Maidens låtar och de han inte skrivit själv har han ofta varit med och skrivit tillsammans med någon annan bandmedlem. Han är Iron Maidens basist och ett stort fotbollsfan till klubben West Ham United. En faktum som knappast undgått något fan då han tydligt visar sin kärlek till klubben med ett klubbemblem på sin bas.

En kul sak som jag fick reda på alldeles nyligen är att det är Steve Harris som skapat bandets Iron Maiden logga, ni vet bandnamnet i de där karaktäristiska bokstäverna. Jag har alltid gillar layouten och att de hållit sig till samma logga i alla år. Andra artister byter gärna typsnitt på sitt namn från skiva till skiva, men Iron Maiden har gjort namnet till sin logga och signatur genom att behålla stilen från skiva till skiva.

Steve Harris är född i Londonstadsdelen Leytonstone, precis som bandets förste sångare Paul Di´Anno och fotbollsspelaren David Beckham. Han föddes år 1956 och under uppväxten var det fotboll och musik som gällde för Harris som spelat i två andra band innan han grundade Iron Maiden 1975.

2012 tog Harris ett nytt steg i karriären och släppte skivan British Lion med några musiker som han jobbat med under 90-talet. Skivan fick godkänt i betyg, men inte mer än så. Harris medverkade på bas och var naturligtvis med och skrev låtarna på albumet. Han var också tillsammans med Richard Taylor och David Hawkins producent för skivan som seglade upp som tvåa som bäst på UK Rock & Metal Chart.

Förutom skivan åkte de också ut på turné tillsammans både 2013, 2014 och 2015. Jag vet inte om det blev någon turné 2012, men om du vet så hör av dig och berätta! 2013 fick konserten i Malmö två plus av aftonbladet som inte imponerades särskilt mycket av uppträdandet förutom att Harris gjorde sitt allra bästa.

Det sägs att Steve Harris aldrig värmer upp innan ett gig och han har förgå förvånande specialdesignade baser i sin ägo. Han har inte varit ett enda märke trogen under karriären utan har växlat mellan flera olika tillverkare. Några av dessa är Fender, Ibanes och Lado.

På Facebook finns en fan-sida till Harris ära, över 230 000 personer gillar sidan som uppdateras frekvent, bland annat med en gratulation på 60-årsdagen som han firade alldeles nyligen.